När man är i Dalarna bör man kolla in Dalahästtillverkningen i Nusnäs. Så en regnig dag på semester åkte vi förbi lilla fabriken och fick se Dalahästar ta form ut fyrkantiga träklossar. Det var mysigt och fint att få gå runt i dom gamla lokalerna och se allt handarbete som ligger bakom den ökända Dalahästen.
När jag var liten höll min bästa kompis på mycket med hästar. Jag var såklart också intresserad av hästar men mamma och pappa tyckte inte att jag skulle rida, utan jag fick snällt följa med min vän till stallet när det passade. Senare i livet har det funnits andra saker som lockat mycket mer, även fast jag alltid tyckt att hästar varit väldigt fascinerande så har jag aldrig ridit själv på en häst. Jag började ärligt talat tro att det aldrig skulle ske, ända fram tills jag fick veta att min storebrors flickvän har en stor hästgård hos sina föräldrar.
Jag har frågat och fått förfrågan ifall jag ville följa med och rida någon gång och det blev av förra veckan. Det var precis så roligt som jag trodde att det skulle vara, det var jättekul! Nu vill jag lära mig mer eftersom jag inte har en aning om hur hästar eller ridning egentligen fungerar. Jag suger upp varenda sak jag hör och gör mitt bästa för att ta till mig direktiv och hjälp. Jag fick trava och jag hoppas att det blir lite galopp nästa gång, det beror på hur bra jag lär mig. Hoppas jag får rida snart igen…
